Damn it!

Halkade i morse och slog i huvudet i asfalten.
Fick en liten hjärnskakning.
Har haft ont i huvudet sedan dess och mått jävligt dåligt under dagen.
Jag var hos skolsystern och hon sa att jag skulle åka till akuten om jag mådde illa
(mådde mer illa än vad jag redan gjorde).
Jag skulle ha åkt men jag hade ingen lust att åka dit, för vad är det värsta som kan hända?
Men jag känner nu att jag kanske bör ha gjort det, för det gör så jävla ont nu.
Och när jag gick runt i skolan med Karro så var jag tvungen att stanna för att vila, ibland för att huvudet gjorde ont som in i helvete och ibland för att jag mådde jävligt illa.
Fick inte heller sova, även fast allt jag ville var att sova.
Det var ren tortyr att sitta på tåget hem ifrån skolan, för jag var så jävla trött!
Men jag får snart sova, måste duscha först... Om jag nu orkar lyfta mig ifrån soffan!
Men nej, pappa ringde även förut och sa att om det blev värre (om jag mår sämre) så skulle jag ringa till honom så kommer han och hämtar mig så åker vi till akuten.
Jag har en känska av att det kommer bli värre...
Men så blir det ibland.

Åh, fick nyss hjärtat utrivet också, men sånt är också livet.
Jag har en finfin mening till er alla om vad jag tycker om denna dag:
JÄVLA HELVETES F*CKING SKIT DAG!!!
Orkar inte sitta såhär framför datorn och gråta mer, orkar verkligen inte...</////3

I'm screaming for you, can't you hear me?
I'm crying beacuse of you, can't you see it?
What if I told you I loved you and still does, would it matter?
No, it wouldn't...

Jag är inte ägaren av min bild, den reflekterar bara mitt inre och yttre just nu, det är som att kolla i en spegelbild

Slowly dying inside...

Dear lycoris, where are you?
I'm loning for your smell, dear flower.

Ni säger så underbara ord till mig nu, ord som ingen sagt till mig förut.
Ni får mig att le när jag gråter, helt otroligt, jag tror jag är lycklig för första gången i mitt liv!
Även fast alla minnen är kvar och saker händer runtom mig så är jag glad, för jag har äkta vänner.
True friends are hard to find, so please stay~<3
Men alla dessa nya ord ni säger, de får mig att tänka..
INGEN har sagt så till mig, inte ens den peron jag verkligen älskade, men ni säger dom.
Jag älskar er och bara er, ingen annan.
Men det finns mycket plats i mitt hjärta, fast ändå inte.
Kan ni säga till när mitt ömma hjärta får vila ifrån all denna förvirring och all denna smärta och stress, säg när mitt hjärta kan få ro och vila<3

I'm on the line to life and death.
The line of breaking down.
But this time it won't matter, cause my friends are all around me and they've
given me faith and belief that one day, I'll be happy,
just like them and everyone around me~

RSS 2.0