Ensam i världen.
Här kommer lite ifrån en berättelse jag skriver på, jag hoppas att den kommer bli bra! och insperationen kommer ifrån låten "jag tänker be för sverige" med Simon Ådalh! Den finns på spotify, men sök på låten ist så går det fortare.
Jag kommer lägga lite av mig i varje karaktär i berättelsen, bara så ni vet.
Men ni får bara läsa "förberättelsen", asså inte om Johan, Alice, Wilma eller Alex, kanske senare men inte nu.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kolla omkring dig, säg mig vad du ser och tänk sedan på att det finns folk som inte har allt det du har, även fast du inte trivs så har du tak över huvudet vilket inte alla har.
Du kan klaga för att värmen kanske inte fungerar eller att du inte kan äta just den maten du skulle vilja, men du har filtar och annan mat vilket inte alla har.
Du skrek nyss på din mamma, och du skrek "fan va' jag hatar dig, jag vill aldrig mer se dig" och medan du skrek det så fanns det en som skrek "mamma, snälla lämna mig inte, jag älskar dig!" och en annan som skrek "mamma, vart är du?" och ingen av dem fick ett svar.
Fortsätt klaga på att du blir mobbad på grund av att du har en ful jacka, men kom ihåg att där ute någonstans så finns det en som skulle kunna ge en arm för den jackan.
Du gråter när du är ensam och när inget går som du vill, men vad du inte vet är att det finns miljontals som gråter samtidigt som dig, fast för att dom vill ha ett hem och inte vill dö av svält.
Fattigdom är något som finns överallt i världen, det har alltid funnits och så länge som vi inte gör något så kommer det förbli så.
Detta är en berettelse om tre olika personer, Johan , Alice, Wilma och Alex, tre stycken tonåringar som lever någonstans i Sverige och har något gemensamt, de är ensama fast på olika sätt.
Jag kommer lägga lite av mig i varje karaktär i berättelsen, bara så ni vet.
Men ni får bara läsa "förberättelsen", asså inte om Johan, Alice, Wilma eller Alex, kanske senare men inte nu.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kolla omkring dig, säg mig vad du ser och tänk sedan på att det finns folk som inte har allt det du har, även fast du inte trivs så har du tak över huvudet vilket inte alla har.
Du kan klaga för att värmen kanske inte fungerar eller att du inte kan äta just den maten du skulle vilja, men du har filtar och annan mat vilket inte alla har.
Du skrek nyss på din mamma, och du skrek "fan va' jag hatar dig, jag vill aldrig mer se dig" och medan du skrek det så fanns det en som skrek "mamma, snälla lämna mig inte, jag älskar dig!" och en annan som skrek "mamma, vart är du?" och ingen av dem fick ett svar.
Fortsätt klaga på att du blir mobbad på grund av att du har en ful jacka, men kom ihåg att där ute någonstans så finns det en som skulle kunna ge en arm för den jackan.
Du gråter när du är ensam och när inget går som du vill, men vad du inte vet är att det finns miljontals som gråter samtidigt som dig, fast för att dom vill ha ett hem och inte vill dö av svält.
Fattigdom är något som finns överallt i världen, det har alltid funnits och så länge som vi inte gör något så kommer det förbli så.
Detta är en berettelse om tre olika personer, Johan , Alice, Wilma och Alex, tre stycken tonåringar som lever någonstans i Sverige och har något gemensamt, de är ensama fast på olika sätt.
Kommentarer
Trackback
